Många religiösa inriktningar tar för givet att få uttrycka sina yttringar men också den självklara rätten att censurera andras.

De skeva värderingarna i samhället gör att du gärna får prata om religion och vara fundamentalist på alla kanter men inte få tala eller visa det mest naturliga av allt. Och visst ok, kan man förstå delar av det.

När man får prata religion hur som helst men inte får visa människans ursprung eller kultur obehindrat då har vi hamnat i en märklig situation. En situation som gång på gång tenderar att återupprepa sig. För det verkar knöligt för potatisen att kunna få visa såsen.

Men visst är det intressant att censurera en såskopp såsom denna. Här bestämmer censuren att uttrycket ska dödas, för det dödade uttrycket är heligare än allt annat.

-Tja, finns det något så mycket smutsigare än alla heliga krig?

Se den censurerade såskoppen och fundera om innehållet är fruktbart eller fruktansvärt. Ack hur djupt opassande är ändå inte verkligheten? Men ändå ack så nära verklighetens sociala konstruktionsgrunder och fröet till splittringens orsak. Tänk vad mycket man kan tro sig veta sittandes ensam där i kranialbenets mörker.

Här funderades det om det kunde vara sex!  Eller pornografiskt innehåll. Titta noggrant på bilden, kan det röra sig om ett liknande innehåll som i såskopparna?

Många religiösa inriktningar bygger på att denaturalisera kvinnan och kvinnan som naturligt uttryck. Den mest uttryckta censuren är att helt enkelt inte visa kvinnan som hon är, att sätta något för eller att sätta något i stället.

Inte ens feminister som studerar konst och feminismens grunder kan få uttryckas i en del medier som anser sig för fina för att återge verkligheten eller dess kulturella uttryck, speciellt om det rör sig om feminister som målar och studerar konst. Något sådant kan väl ändå inte få gå för sig?

Youtube videon togs bort direkt av censurstaben på viska forum + en annan hemsk video med en konststuderande kvinna. Klarar patriarkatet inte av kornstuderande kvinnor eller kultur i allmänhet? Eller vill man äga rätten att kalla en naken kvinna för porr? Det denaturaliserande tolkningsföreträdet.

Men är verkligen en naken kvinna porr? I så fall har alla porrdrottningar som mammor och kan i fall de ha döttrar ha porrdrottningar eller blivande porrdrottningar som döttrar. Men är det inte just detta som är det verkligt helvetiska snuskeriet – Att påstå att något naturligt är snuskigt.

Men visst är det en genial stämpling att påstå att någon presenterar porr när det är man själv som ser porren. Det är en grav förolämpning som kommer med ett påstående och gör någon annan ansvarig för det. På grund av sina egna fantasier som man målar på andra. Visst men knappast bildad penselföring.

Jag gillar inte att tala med den som dödar andras röst bara för att denne sagt något som inte passar, för handen på hjärtat vad finns det egentligen att säga till döden?

I ett annat inlägg talade någon om vad som var mest avslappnande och syftade på vilken medicin som skulle tas för att vinna maximal avslappning. Då flera inte tycker att den farmakologiska avslappningen är den maximala så svarade en person att döden nog var det mest avslappnade som fanns, men si, det gick inte i ett rike där farmakologin är kung.

-Den som talar om döden ska censureras.

Självfallet så är det att döda ett uttryck när man censurerar, men vad är viktigare än att se bra ut för censureraren? Att denne faktiskt dödar andras seriösa och sakliga uttryck det ger man fullständigt fan i trotts att blodet från slakten sitter kvar på armarna.

För var kan betyda mer än den blinda ytan i den slaktade verklighetens rike? The art of killing Without Joy, konsten att döda utan att känna glädje, ack hur ofta ligger det inte något bakom som tar sig självt på alltför stort allvar. Säg mig spegel säg, vad är vanvett.

Tänk vad mycket man kan tro sig veta sittandes ensam där i kranialbenets mörker.

Men för de skenheliga har det alltid varit viktigt att skilja sig från mängden, det är kanske just därför det inte finns något smutsigare än alla heliga krig. Men finns det inget bättre sätt än att döda andras uttryck, då kanske ibland är bättre att blunda och se vad man själv gör?

När någon talar om döden är det ofta bättre att stypa dennes röst. Att det i sak innebär att döda budskapet det ger man fullständigt fan i. Ty det finns inget mer maktfullkomligt än skenhelighetens sataniska rätt att censurera det helvete man skapar.

Vad fan kan vara mer schizofrent?